Jag blev ombedd att byta teckensnitt, so here you go. Känns konstigt men jag tror jag vänjer mig.
Den yngsta av oss tre bloggare klev in på samma buss som jag i eftermiddags. Eftersom det var fullt satte hon sig nästan längst bak och tittade lurigt på mig. Jag tittade självklart tillbaka, nästan lika lurigt. Något säger mig att de som satt på raderna framför henne trodde att jag var lite... egen. Sms-konversationen som pågick mellan oss fick mig dessutom att le. Jag hoppas att de bara tänkte att jag är en glad person.
En lagom tjock, fullt fungerande, tuschpenna gjorde min dag idag. Tänk vad man kan hitta när man städar.
Förresten, kul att det har trillat in några röster i den lilla pollen längst upp. Det är nästan lite extra kul att ni är anonyma, det gör att jag kan sitta här och undra vilka ni är. Känn er inte hindrade från att lämna kommentarer bara för det. Det är lika roligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar