När jag var liten hade jag en nästintill perfekt idé om hur mitt vardagsrum skulle se ut den dagen jag ägde ett helt eget sådant. Resten av huset var inte lika viktigt vad jag minns.
Tänk er mycket dagsljus. Inte fruktansvärt stora fönster, men så pass stora att de släpper in mycket ljus. En stor hörnsoffa. Helst ljus i färgen och skinn skulle det vara. En väldigt mjuk och puffig soffa. Rummet skulle vara ganska stort, men det är inte mycket annat än denna soffa som jag minns. Självklart en stor TV och ett soffbord, som helst skulle vara i glas.
Och så kommer vi till det viktigaste av allt: tapeterna. De gjorde hela rummet, minns jag att jag tyckte. De skulle vara lite mönstrade, sådär så att det nästan ser fläckigt ut men på ett bra sätt. Färgen då? Aprikos! Ett sådant vardagsrum, med aprikosfärgade tapeter, det var drömmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar