What I hear no one else need to know.

Jag är ganska säker att bästa platsen för att inte göra så mycket, ta kort och fika är uppe på ett berg där man kan se havet. Inte nog med att man är högt uppe, ungefär 103 meter ovanför havet (tydligen), så glittrar havet nedanför.

Det är nästan magiskt.

Det som förstår känslan över att helt ha rymt från verkligheten är alla jävla mygg, seriös, visst.. Nej, alltså. Mygg suger (hahaha).

Jag önskar att myggen dog ut, för då kanske antalet fåglar i världen (speciellt måsar) skulle minska. Och då skulle jag bli glad.

Det bästa är att man får vara ifred också, för om man sitter på en strand, då kan man vara säker på att någon annan också kommer vara där. Och att själv bestämma vilka man vill ha runt sig är awesome.
Att skriva det här medans man lyssnar på I hate you - Sick Puppies gör det lite svårt att vara glad, om jag ska vara ärlig. Kanske jag borde ha fortsatt att skriva om myggen?

Mygg är avskyvärda små saker. Jag är dessutom överkänslig mot dem, så mina myggbett ser helt förfärliga ut. Enligt 118100 måste man dock stå ut med dem, så, jag antar att jag måste lyssna på en smstjänst.

Men jag tror nog jag överlever, men till nästa år tänker jag ha zyrlex, jag tror jag behöver det nämligen. Mamma också, då jag reagerat så starkt den här sommaren.

Sommaren går alldeles för snabbt förbi, tycker inte ni det också? Snart kommer sommaren vara över, och det kommer suga.
Men fram tills dess, så tänker jag försöka hänga på många berg och chilla.