Trots att sista tentan i Svenska I stundar tar jag mig inte för att plugga. Helt plötsligt har disken blivit mer intressant än att läsa kurslitteratur. Då bör det tilläggas att den här delkursen handlar om intressanta saker som genus, dia/etno/sociolekter och samtalsanalyser.
Beror mitt icke-pluggande pga. att jag är rädd för att misslyckas? Jag har alltid tyckt att det är bättre att aldrig ha försökt, för att då kan man inte misslyckas. Varför är jag så rädd för att misslyckas? Egentligen är det ju bättre att faktiskt göra något, och om ens ansträngningar inte räckte till så gör man det bättre nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar